Vi ämnar kartlägga arbetet kring varumärkesstrategier hos Öhrlings PriceWaterhouseCoopers, avsedda för att attrahera, behålla och utnyttja kompetent personal. Vårt syfte blir således att undersöka företagets ”employer brand”, samt hur det påverkar organisationens interna arbetsprocesser och positionering på kompetensmarknaden. Uppsatsen är av kvalitativ och kartläggande fallstudiekaraktär och vi har använt oss av en induktiv undersöknings ansats. Primärdata utgörs av intervjuer med representanter från fallföretaget samt en expertintervju. Ur studien går att urskönja att investeringar görs i företagets employer brand.

Konkurrensen om talangfull och skicklig personal har hårdnat i framförallt kunskapsintensiva branscher där de anställda ses som företagens viktigaste tillgång. Den ökade konkurrensen om arbetskraft har lett till att företagen måste fokusera betydligt hårdare på att inte bara rekrytera talangfull och skicklig personal, utan även få dem att vilja stanna kvar och arbeta inom organisationen. En strategi som växt fram det senaste decenniet är employer branding, vilket är ett verktyg företag kan och bör arbeta med för att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare bland nuvarande och potentiell personal. Företag kan uppnå målet med att bli en attraktiv arbetsgivare genom att vara framgångsrika i arbetet med att skapa ett starkt arbetsgivarvarumärke.I den här studien undersöker vi hur revisionsföretaget Öhrlings PricewaterhouseCoopers arbetar med sitt arbetsgivarvarumärke. Det huvudsakliga syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för processen employer branding.

Det finns ingen entydig bild av hur man ska uppfatta innovation. Vi kan dock säga att det hänger intimt samman med kunskap. Ur denna synvinkel är det intressant att styra kunskaper så att de blir en resurs för företaget via knowledge management. Vårt syfte är att undersöka hur styrsystem förhåller sig till kunskap och innovation i ett kunskapsintensivt företag genom att med kvalitativ metod studera hur medarbetare på Öhrlings PricewaterhouseCoopers i Lund upplever sin arbetssituation.Vi kommer till slutsatsen att styrsystem påverkar kunskapsutveckling och innovation via vertikal elasticitet. Strukturella, sociala och kulturella dimensioner menar vi inte i sig ger en tillfredställande bild av de erfarenheter undersökningen gör..

Vi ämnar kartlägga arbetet kring varumärkesstrategier hos Öhrlings PriceWaterhouseCoopers, avsedda för att attrahera, behålla och utnyttja kompetent personal. Vårt syfte blir således att undersöka företagets ?employer brand?, samt hur det påverkar organisationens interna arbetsprocesser och positionering på kompetensmarknaden. Uppsatsen är av kvalitativ och kartläggande fallstudiekaraktär och vi har använt oss av en induktiv undersöknings ansats. Primärdata utgörs av intervjuer med representanter från fallföretaget samt en expertintervju.

Problem: Med hänsyn till hur stor betydelse rekrytering ges i kunskapsföretag, finner vi det intressant att undersöka hur rekryteringen genomförs. Det blir även intressant att undersöka hur kunskapsföretag använder sig av rekrytering för att finna lämpliga personer. Vi vill utifrån denna bakgrund besvara två frågor: Hur genomför ÖPwC sin rekrytering? Hur kan rekryteringen resultera i att lämpliga personer anställs? Syfte: Med utgångspunkt i vår problemställning är uppsatsens syfta att skapa förståelse och att öka medvetenheten för en väl genomförd rekryteringsprocess i kunskapsföretag. Metod:Vi har valt att genomföra en fallstudie av ÖPwC genom en kvalitativ metod.

Problem: Kunskapsföretag är individberoende, vilket ger strukturkapitalet en central roll i dessa organisationer. Mot denna bakgrund finner vi att en ökad förståelse för hur strukturkapitalet påverkas i en fusion mellan två kunskapsföretag efterfrågas. Den frågeställning som undersöks i denna uppsats behandlar hur strukturkapitalet påverkas vid en fusion mellan två kunskapsföretag. Syfte: Uppsatsens syfte är att skapa förståelse för hur strukturkapitalet hanteras samt att försöka identifiera problemområden, med avseende på hanteringen av strukturkapitalet vid fusioner mellan kunskapsföretag. Metod: Föreliggande uppsats är en kvalitativ fallstudie.

Syftet med rapporten a?r att beskriva hur fastighetsbolaget, Varbergs Fastighets AB och energibolaget, Halmstad Energi och Miljo? hanterar de risk-, och osa?kerhetsfaktorer som fo?rekommer vid solcellsinvesteringar.Fo?r att energisamha?llet skall na? en ha?llbar framtid kra?vs att elproduktionen kommer ifra?n fo?rnybara energika?llor. Sedan a?r 2008 har installationstakten fo?r solceller i Sverige o?kat. A?r 2012 installerades 8,3 MW solceller och a?r 2013 mer a?n fo?rdubblades den installerade effekten till 19 MW (Lindahl, 2014).

För ett serviceföretag är det väsentligt att kunna leverera tjänstekvalitet för att tillfredsställa kunden. Tjänsternas immateriella produktkaraktär gör det emellertid svårt för serviceleverantören i allmänhet och professionella tjänsteleverantörer i synnerhet att säkerställa kvalitet. Syftet med detta arbete är att utveckla en kontrollmodell som kan användas av professionella tjänsteleverantörer som ett hjälpmedel i arbetet att säkra servicekvalitet. Modellen bygger på relevant teori och består av tre kvalitetskategorier ? image, teknisk kvalitet och funktionell kvalitet ? genom vilka 13 kvalitetsdimensioner behandlas.

Den här uppsatsen skriver vi i syfte att undersöka vad företagen, som vi har valt ut, vidtar för åtgärder för att förbättra hälsan hos sina medarbetare. Vi kommer att jämföra företag som har medarbetare med högre respektive lägre utbildningsnivå för att se om företagen satsar lika mycket på medarbetarnas hälsa.Vi har utgått ifrån ett induktivt arbetssätt och vår uppsats bygger på en kvalitativ undersökningsmetod. Uppsatsen baseras på intervjuer från fyra olika företag i Kalmarregionen; Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Länsförsäkringar Kalmar län, Guldfågeln AB och HS Städservice AB. Intervjuerna har till största delen varit personliga, eftersom vi ville se hur deras arbetsmiljö faktiskt såg ut i verkligheten.En av de största skillnaderna mellan hög- och lågstatusföretagen är, enligt oss, att lågstatusföretagen överlämnar det mesta av ansvaret, gällande den personliga hälsan, till varje enskild individ jämfört med högstatusföretagen som, vi menar, tar betydligt större ansvar för att upprätthålla en god hälsa hos medarbetarna..

Denna uppsats handlar om det kommunala miljöarbetet i Uppsala kommun. Kommunen har i över tio år arbetat med miljöfrågor vilket gör det intressant att undersöka hur miljöarbetet ser ut i kommun idag. Vi har valt att undersöka om Uppsala kommuns målstyrning med gröna nyckeltal fungerar i praktiken. För att exemplifiera Uppsalas miljöarbete för en ekologisk hållbarhet har vi valt att titta närmare på miljömålen Begränsad klimatpåverkan och Frisk lufts gröna nyckeltal. De teoretiska modeller som vi använt oss av är målstyrning med gröna nyckeltal och de fem utgångspunkterna för gröna nyckeltal.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka om det kommer att ske en förskjutning mellan redovisningskonsulternas och revisorernas arbetsuppgifter i och med avskaffandet av revisionsplikten.Vi har valt en kvalitativ ansats till vår studie, där utgångspunkten främst har varit djupgående intervjuer med revisorer och redovisningskonsulter på Grant Thornton, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, mindre revisionsbyrå, mindre redovisningsbyrå samt branschorganisation Svenska redovisningskonsulternas förbund (SRF). Det kommer att ske en förskjutning av båda yrkesrollerna men det är ännu ovisst i vilken grad det kommer att ske.Det är i dagsläget oklart vilka alternativ till revision som kommer att komma och en intressant studie skulle vara att göra en liknande undersökning när man vet alternativen till revisionen.Denna uppsats bidrar till en ökad förståelse för yrkeskategorierna revisor/redovisningskonsult och deras nuvarande och framtida yrkesroller. Uppsatsen bidrar även till att ge en bild av den framtida konkurrensen och hur byråerna och SRF förbereder sig inför avskaffandet av revisionsplikten..

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Inom kunskapsbaserade yrken är det viktigt att rekrytera kompetent personal. Med hjälp av employer branding ökar möjligheten för företag att stärka sin attraktionskraft mot framtida potentiell arbetskraft. Syftet med denna uppsats är att undersöka samt att jämföra hur Deloitte, KPMG, Öhrlings PricewaterhouseCoopers samt Ernst & Young marknadsför sig som arbetsgivare mot Uppsalas ekonomistudenter. Fokus ligger på hur företagens frontpersoner, samt de evenemang företagen genomför, påverkar företagens attraktionskraft. Utifrån employer branding-teorier och med hjälp av intervjuer med studentkoordinatorerna på de undersökta företagen samt en undersökning av företagens evenemang har slutsatser dragits kring hur dessa faktorer påverkar hur attraktivt ett företag, enligt Universums Företagsbarometer, är hos ekonomistudenter på Uppsala universitet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka behovet av extern revidering, bankernas förväntan och revisionsfirmornas förutsättningar att revidera hållbarhetsinformation. Författarna berör även huruvida nationella och internationella påtryckningar har påverkat hållbarhetsredovisningen.Metod som använts är fallstudier med semistrukturerade intervjuer.Fallföretag: Handelsbanken, SEB, Swedbank, Deloitte, KPMG och Öhrlings PricewaterhouseCoopersVår studie visade att hållbarhetsredovisningen idag är försumbar ur ett låneperspektiv. Idag klassas redovisningen som ett komplement till den traditionella årsredovisningen, en viktig förutsättning för att höja dess acceptans är extern revidering. Revisionen skulle underlättas av en harmonisering av redovisningsreglerna, då ett problem idag är att det är stora variationer i företags kriterier och riktlinjer, en harmonisering skulle även leda till ökad jämförbarhet företag emellan. Det första steget mot internationell harmonisering har kommit från EU genom moderniseringsdirektivet.

Vårt syfte med uppsatsen är att konkretisera och analysera vad förändringen i form av komponentavskrivningar som huvudregel innebär och hur den kan komma att påverka företagen.För att uppfylla syftet har vi valt att genomföra intervjuer med redovisningsspecialister, auktoriserade revisorer samt redovisningspraktiker på företag. Vi har kompletterat dessa intervjuer med frågeformulär skickade till redovisningsexpertis och genomfört en dokumentstudie av årsredovisningar. För att belysa effekterna av vår problemställning har ett ett räkneexempel genomförts.Den litteratur som använts tar upp begreppen tillgångar och dess värdering, harmoniseringen och dess utveckling samt komponentavskrivningar. Intervjuer har genomförts med personer från Deloitte, Ernst & Young, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, Metso AB och Sydkraft AB. Vi har också studerat årsredovisningar från SAS och Malmö Aviation AB.Studien visar att den teoretiska delen av redovisningsprofessionen har grundinställningen att övergången till komponentavskrivningar som huvudregel inte borde vara något problem.